Ivan Pili (1976) - Disguise

Ivan Pili Ivan Pili är en figurativ konstnär född i Cagliari 1976. Hans konstnärliga kall är en realism och hyperrealism som går bortom den rena representationen av verkligheten som är direkt synlig för ögat. Från musik till målning Från en tidig ålder visade Ivan Pili sitt intresse för olika konster. Han ertappades ofta när han ritade i smyg under lektionstiderna i olika skolklasser eller vid några utflykter med vänner och släktingar. Han upptäckte då sin benägenhet för musik helt av en slump och började snabbt pröva sig på denna sektor tills han etablerade sig som en internationellt känd musiker. 2015 utspelar sig vattendelaren: efter att ha varit involverad, på ett helt slentrianmässigt sätt, i skapandet av en väggmålning i Tyskland och efter ett allvarligt hälsoproblem, överger Pili musiken och riktar sin uppmärksamhet på ett störande sätt mot den visuella konsten. Hans första ämnen var enkla men eleganta: scener från vardagen som hade något biografiskt, olika minnen från hans liv, som han började bygga sin konstnärliga karriär på. Uttryckskraft: ljus och skuggor Motiven, som alltid förblir inom det figurativa, är olika och projiceras alltid av varierande ljusmängder. Hans verk framkallar en minimalistisk scenografisk essens och en avväpnande uttrycksfullhet. Det var dock omedelbart uppenbart att det inte var en enkel avvikelse från den bildmässiga regeln: Pili började extrahera den slutliga formen från duken, nästan som om hans verk var skulpturer, och fick sitt eget utseende som snarare än att likna det föreställda ämne, framkallade honom genom affinitet. Det är ett vackert målat firande av form snarare än färg. Man måste komma väldigt nära hans konst för att upptäcka att den inte kommer från kameran utan från önskan om proportioner, för det väsentliga som kan ses med ögonen, på ett mycket noggrant sätt dedikerat till proportioner, in i minsta detalj som nästan alltid inte syns direkt. "Hans" två färger, svart och vitt, är "kanterna" av den kromatiska cirkeln: vitt innehåller alla färger och påminner om idén om fusion; svart är istället frånvaron av färg och bör därför kopplas till idén om tomhet, mörker, avskildhet. Men inte i Ivan Pilis målningar, eftersom det är svart som placeras i förgrunden, vilket också kullkastar fotografiets typiska kanoner: i hans målningar dominerar skuggan, medan ljuset "helt enkelt" är ett stöd.